April 21, 2008 16:15:19
Här sitter jag och skriver en sorts uppsats om upplevelsebaserat lärande… Tanken är att vi ska få läraren att förstå att vi har förstått det vi har gått igenon under kursen upplevelsebaserat lärande.
Det mest konkreta jag har förstått är egentligen att det inte är så mycket som är konkret i detta område, speciellt det där med Sociokulturellt och situerat lärande, som är två begrepp som hela kursen har snurrat runt.
Det som dom i stort handlar om är att den gamla 1800-talsemetoden, att elever ska sitta snällt bakom sina bänkar och bara bli matade med informationen inte är någon särskilt effektiv metod om man vill att eleverna ska utvecklas till fritt tänkande individer.
Kanske ville man att eleverna skulle bli så på 1800-talet, måhända tyckte man att det var en bra metod på den tiden, men det är nog inte så många som skulle skriva under på att det ska vara så i dessa dagar.
Ändå finns det en klar tendens i dagens skola att eleverna bara är mottagare, och lärarna är informationslevererare.
Hade man dragit den här metoden fullt ut, så hade vi ju fortfarande varit kvar på stenåldern, om ingen bidrog med något nytt, utan att alla bara lärde ut exakt den information som dom själva hade blivit lärda. Någonstans måste ju ny kunskap komma fram, och det är den kunskapen som skjutsar oss framåt, liksom.
Jag har aldrig trivts superbra i skolan, iallafall grundskolan. Jag gick dit för att jag visste att det var det bästa alternativet jag hade, och att det inte var bättre att sitta hemma och samla damm.
Jag kände, och många unga elever i dagens grundskola känner nog likadant, att man har inget att säga till om, inget mandat att påverka hur skolan är, så man bara accepterar och följer med strömmen.
I gymnasiet blev det bättre, mest, tror jag, för att dom flesta lärarna där kom direkt från arbetslivet, dom hade jobbat med det dom lärde ut. Annars brukar det ju vara så att lärarna inte har någon praktisk erfarenhet i sina ämnen, iallafall känns det så ofta. Förmodligen för att lärarhögskolorna inte heller har någon direkt tendens till att behandla lärarstudenterna som individer. Detta har jag iallafall hört från en god vän som har läst på lärarhögskolan. Det var tydligen mycket inmatning av information där också. Korvstoppning typ.
Jag minns inte exakt när, men nånstans kring förra sekelskiftet var det en grupp lärda personer som inte tyckte att korvstoppningsmetoden var nångon bra metod att lära ut med.
Dom tyckte istället att eleverna och lärarna ska närma sig varandra, man ska ta till vara på individernas kunskap och erfarenhet och tillsammans lära sig, och man ska inte bara sitta bakom en skolbänk och få uppgifter tilldelade sig, utan man ska få testa på riktiga uppgifter, som har en förankring i verkligheten. Så att man för en förståelse för hur ens kunskaper kan implementeras i verkligheten.
Det är väl det som upplevelsebaserat lärande, och speciellt sociokulturellt och situerat lärande bygger på, om jag har förstått saken rätt.
Men inte ens över 100 år efter att tankarna började komma, har dessa tankesätt kommit in i skolan ordentligt. Märkligt, minst sagt.
Situerat lärande handlar just om att man ska bort från skolbänken, och in i verkligheten, för att på så sätt öka sin erfarenhet av saker som kan dyka upp i verkligheten, och för att testa sina kunskaper på riktigt.
Det som jag grubblar på mest nu när det gäller är varför det heter ”situerat”, det har jag inte lyckats klura ut än.
Sociokulturellt lärande bygger på att vi som individer ska lära varandra, och lära oss av varandra. Att vi ska samarbeta och utväxla kunskaper och erfarenheter.
Det är lite ”2+2=5”, att resultatet blir något nytt som inte fanns exakt i den formen innan. TIll skillnad från den klassiska skolan då man bara får små informationspaket som är klara för leverans. Detta bygger på samarbete, och att alla bidrar till gruppens lärande.
Detta blogginlägg kan kanske tyckas meningslöst och tråkigt. Syftet med det var mest att jag själv ville räta ut lite av all det virrvarr av tankar inom det här området som har surrat runt i huvudet sedan kursen startade.
Tack för mig. Hej.
