Jag bor ju i Österrike sedan typ 10 månader tillbaks, och har ännu inte lyckats lära mig någon särskilt bra tyska. Jag kan grunderna, men att hänga med i vardagssamtal går ganska segt fortfarande. Jag och ett par kollegor har pratat om att tillsammans ta tyska-lektioner. Dessa planer har inte gått mer än till planeringsstadiet än så länge, och det känns som att intresset från dessa kollegor inte är helt 100. Så därför har jag det senaste börjat kolla omkring på allvar efter tyska-kurser på egen hand. Hittade en ”Deutsch in Graz”-kurs, som verkade lovande, och det visade sig att en kollega hade gått den, och tydligen lärt sig bra tyska där. Så där tänkte jag anmäla mig, och börja plugga tyska på kvällarna.
Det slog mig när jag funderade på det där att jag ju nu känner igen talad tyska när jag hör den, och jag börjar kunna känna igen olika dialekter osv. Därför kommer här nu en förutsägelse som jag tycker är ganska lustig: Just nu känner jag igen tyska när jag hör den, men jag förstår den inte. När jag väl börjar plugga tyska så kommer jag mer och mer att förstå tyskan som jag redan känner igen. Typ. Så det kommer bli en intressant övergångsperiod där jag mer och mer kommer förstå orden som sägs, och inte bara känna igen dom. Det påminner mig om en gång när ett par vänner till min familj var hemma hos oss, och hade deras dotter med sig. Detta var när jag var ett litet litet barn, och dottern i fråga var några år äldre än mig. Vi lekte Mcdonalds, av nån anledning, och dottern (Rebecka), skrev något på en lapp, som en del av leken. Denna lapp var jag för liten för att kunna förstå, men jag sparade den i en låda under sängen. Några år senare hade jag lärt mig läsa, och jag hittade den där lappen av en slump. Jag kände igen teckningen som var på den, och jag kände igen bokstäverna, och denna gången kunde jag också läsa vad som stod där. Jag minns att det var en extremt märklig och lustig känsla att plötsligt kunna läsa de där bokstavskombinationerna, och inte bara känna igen tecknen i sig. Något sorts avtryck satte det uppenbarligen i mig, eftersom jag minns det fortfarande efter 20 år.
Jag tror det kommer bli lite samma situation när det gäller tyskan. De flesta av mina kollegor pratar ju tyska omkring mig. Jag förstår vissa ord dom säger, och jag vet hur dom uttrycker sig på tyska, även om jag inte förstår exakt vad dom säger. Jag funderar på om jag kommer ändra uppfattning om dom på något sätt när jag börjar förstå vad dom säger. Om jag kommer börja snappa upp nya detaljer i deras uttryckssätt, som får mig att bilda en ny uppfattning om dom. Vissa av dom pratar inte särskilt bra engelska, och det är ju rimligt att anta att dom är lite mer ”sig själva” när dom pratar sitt modersmål. Och då kan man ju anta att jag får en förändrad syn på dom när jag lär mig tyska. Om den nya synen blir mer positiv eller mer negativ finns det ju ingen anledning att spekulera i. Gissar att det inte kommer bli annat än positivt dock. Och lustigt.
Kommer nog få anledning att återkomma till det här ämnet någon dag.
Mina två hår och skäggregler:
1: När håret är så långt så det går över öronen, då är det dags att klippa sig.
2: När jag kan nafsa på min mustasch, så är det dags att trimma den.
Mycket bra idé att plugga tyska. Du kan delta i samtal och infödingar blir alltid positiva och glada när man försöker tala deras språk. Trots att min tyska är dålig har jag upplevt detta flera gånger och fått oförtjänt beröm för min smala och stapplande tyska. För övrigt är det bra idé att ansa skägg och hår ibland